Helkroppsvibrationer kan stödja återhämtningen
Helkroppsvibrationsterapi (WBV) har visat lovande resultat som en icke-invasiv metod för att stödja återhämtning efter intensiv träning, vid rehabilitering och efter skador. Forskning efter intensiv träning och andra studier visar att WBV kan bidra till muskelåterhämtning, minska känslan av trötthet och reducera fördröjd muskelömhet. Det finns även studier som visar att WBV kan främja en mer återställande sömn, vilket i sin tur kan bidra till återhämtningen. Sammantaget kan WBV alltså påverka återhämtningen på flera olika sätt.
Förbättrad återhämtning efter träning
Ett flertal forskningsstudier stödjer att behandling med WBV kan påverka den atletiska prestationen och även bidra till kortare återhämtningstid efter fysisk aktivitet. Forskning visar samtidigt att responsen på WBV skiljer sig mellan idrottare och personer som inte tränar på samma nivå. Med Neurosonics teknik kan vibrationernas frekvens och intensitet anpassas efter det resultat man vill uppnå.
Under det senaste decenniet har forskare undersökt många olika kombinationer av frekvens, intensitet och behandlingstid för att bättre förstå WBV:s återhämtande effekter. Vertikal hopphöjd och träningsrelaterad muskelömhet har bland annat använts som viktiga mått för att bedöma behandlingens effekt.
Utifrån dessa studier finns det idag en samsyn kring att högre vibrationsfrekvenser (>30 Hz), högre intensitet och längre behandlingstider (>10 minuter per session), som återkommer under en längre period (>12 veckor), är väl lämpade för tränade idrottare. För personer som inte är idrottare kan mindre justeringar och lägre nivåer av dessa parametrar under en mellanlång period (4–12 veckor) vara mer lämpliga.
Genom att anpassa frekvens, intensitet och exponeringstid efter det önskade resultatet – exempelvis bättre återhämtning, minskad stress eller förbättrad sömn – kan vibrationernas effekter bland annat vara kopplade till hur de påverkar olika signalmekanismer och blodcirkulationen i djupare vävnader.
Ökat blodflöde till trötta muskler
Vibrationsterapi bygger på mekaniska oscillationer som passivt kan stimulera muskelkontraktioner i avslappnade muskler och påverka neuromuskulära reflexer. De muskelsammandragningar som uppstår vid WBV antas fungera som en form av pump som för blodet in i den avslappnade muskulaturen och därmed kan bidra till transporten av syre och näringsämnen.
En hertz motsvarar en cykel per sekund. Om vibrationen exempelvis är inställd på 30 Hz innebär det att de muskler som påverkas utsätts för 30 vibrationscykler varje sekund. Det innebär att de riktade musklerna kontraherar och slappnar av 30 gånger under samma tidsperiod. Forskning visar att en vibrationsfrekvens inom intervallet 30–50 Hz kan vara lämplig för att stimulera musklerna effektivt, beroende på vilket resultat som eftersträvas.
När musklerna är trötta är det samtidigt viktigt att upprätthålla blodflödet. Den subtila pumpande effekten kan bidra till att transportera bort metaboliskt avfall och stödja kroppens processer för vävnadsreparation.
Avlägsnande av metaboliskt avfall efter träning
Vid intensiv fysisk aktivitet samlas olika former av metaboliskt avfall, bland annat laktat, normalt i muskelvävnaden. När WBV används under 10 minuter efter träning har vibrationsoscillationerna visat sig kunna minska nivåerna av laktat i blodet.
Ytterligare experimentella studier ger stöd för att WBV kan sänka blodlaktat och samtidigt förbättra den funktionella prestationen i muskler som blivit trötta. En föreslagen förklaring är att vibrationerna kan förbättra syresättningen, vilket i sin tur kan förbättra utbytet i kapillärerna och underlätta transporten av syre till uttröttad muskelvävnad. När syretillförseln förbättras kan återuppbyggnaden av cellernas energireserver påskyndas, vilket kan hjälpa till att återställa styrka och uthållighet.
Möjligheten till snabbare återhämtning och olika återhämtningsstrategier, där WBV är ett exempel, är särskilt relevant inom högintensiv idrott. Effekterna kan dock även vara relevanta för personer som inte är idrottare, bland annat genom att minska smärta efter fysisk aktivitet och motverka trötthet hos personer som börjar med eller genomgår rehabilitering och träning.
Minska trötthet och stöd återhämtningen
Helkroppsvibrationsterapi är ett icke-invasivt alternativ som kan användas som komplement till traditionell sjukgymnastik för personer som återhämtar sig från muskuloskeletala skador, exempelvis ländryggssmärta. Vid långvarig smärta kan besvären i sig bidra till en negativ spiral med kvarstående trötthet och stress.
En undersökning från 2025, som omfattade 12 ursprungliga vetenskapliga studier och totalt 821 individer, visade att 10 av studierna rapporterade minskad ländryggssmärta efter WBV. Minskningen sågs trots att behandlingsuppläggen varierade, vilket enligt undersökningen pekar på en robust effekt av WBV-behandling.
Behandlingarna varierade exempelvis mellan 2 och 3 sessioner per vecka under perioder på 2 till 18 veckor. Vibrationsfrekvenserna låg mellan 5 och 30 Hz och behandlingen genomfördes både med och utan övningar samt med antingen horisontell eller vertikal vibrationsriktning. Av de sex studier som undersökte vardaglig funktion rapporterade dessutom fem förbättringar. Fyra studier visade även förbättrad fysisk funktion hos personer med ländryggssmärta.
WBV före träning och rehabilitering
WBV kan användas för att stödja återställningen av muskelfunktionen efter träning, men forskning visar också att vibrationsterapi före träning kan bidra till att minska smärta, trötthet och träningsrelaterade muskelskador. Effekten har bland annat observerats hos nybörjare och mindre tränade personer som börjar med nya excentriska övningar. När deltagarna tillfrågades 24 respektive 48 timmar efter träningen rapporterade de mindre smärta. Forskarna noterade dessutom lägre nivåer av laktat och kreatinkinas i blodet, vilka används som indikatorer på muskelskada.
I ett exempel fick otränade vuxna först hålla en statisk halvknäböjningsposition under 60 sekunder på en WBV-plattform inställd på 35 Hz. Därefter genomförde deltagarna sex set med 10 maximala frivilliga isokinetiska excentriska knäextensorkontraktioner. Forskarna rapporterade att de otränade deltagarna hade mindre muskelskada, mätt genom kreatinkinas, samt mindre ömhet jämfört med deltagarna som inte hade fått WBV före träningen.