Fakta om reumatism

Reumatiska sjukdomar: En folksjukdom

Reumatiska sjukdomar är en av de största folksjukdomarna och i Sverige har cirka 1 miljon invånare drabbats av någon av de ungefär 100 sjukdomar som räknas in under begreppet "reumatism". De flesta som drabbas är vuxna, men det finns även cirka 2000 barn som har olika former av reumatiska sjukdomar.

De vanligaste reumatiska sjukdomarna inkluderar ledgångsreumatism, ryggradsreumatism, nötningsreumatism och mjukdelsreumatism (fibromyalgi). Bland bindvävssjukdomarna är den vanligaste systemisk lupus erythematosus (SLE). Indelningen kan vara oklar eftersom diagnoserna ofta ger liknande symtom.

Orsaken till reumatiska sjukdomar är fortfarande okänd, men det finns samband mellan reumatism och faktorer som rökning och ärftlighet. I många fall börjar immunförsvaret angripa kroppens egen vävnad, vilket leder till inflammation. De flesta tillstånd har en autoimmun bakgrund.

Vanliga reumatiska sjukdomar och deras symtom

Reumatoid artrit (ledgångsreumatism): En kronisk inflammatorisk sjukdom som vanligtvis drabbar lederna. Symtom är ledsvullnad, smärta och minskad rörlighet. Vanligare hos kvinnor och debuterar oftast mellan 40 och 65 års ålder.

Juvenil kronisk artrit (barnreumatism): Drabbar barn under 16 år. Orsakar ledsvullnad, smärta och stelhet och kan påverka enstaka eller flera leder.

Bechterews sjukdom: Drabbar främst män och kännetecknas av inflammation i ryggrad och bäcken. Typiska symtom är morgonstelhet och ryggsmärta. Kan även påverka andra leder och ögonen.

Vad händer i kroppen vid reumatism?

Reumatism innebär att immunförsvaret attackerar kroppens vävnader, vilket skapar inflammation, svullnad och smärta. Varför detta sker är inte helt klarlagt, men både genetiska faktorer och yttre påverkan, som rökning, spelar sannolikt in.

Indelning av reumatiska sjukdomar

Reumatiska sjukdomar delas in i flera grupper:

  • Inflammatoriska ledsjukdomar
  • Inflammatoriska systemsjukdomar
  • Degenerativa led- och ryggsjukdomar
  • Mjukdelsreumatiska tillstånd
  • Reumatism sekundärt till andra sjukdomar

Sammantaget är reumatism ett brett begrepp som omfattar många olika tillstånd. Rätt diagnos och behandling är avgörande för att minska symtom och förbättra livskvalitet.

Reumatoid artrit – en av de vanligaste reumatiska sjukdomarna

Reumatoid artrit (RA) är en av de mest utbredda reumatiska sjukdomarna. Den kan drabba alla, men många insjuknar senare i livet. Kvinnor drabbas oftare än män.

Vem drabbas av RA?

RA har en ärftlig komponent men utlösande faktorer krävs oftast. Rökning är en tydlig riskfaktor, liksom exponering för asbest, kisel eller asfalt. Vissa orsaker är fortfarande okända.

Cirka 0,5–1 % av befolkningen i Sverige har RA. Sjukdomen påverkar leder och omgivande strukturer och orsakar inflammation, svullnad, smärta, stelhet och värmeökning.

Symtom

Vanliga symtom är ledvärk, stelhet (särskilt morgonstelhet) samt ökade besvär vid belastning. Små leder drabbas ofta först, som fingrar och framfötter. Efter längre sjukdomstid kan felställningar utvecklas, framför allt i händerna.

RA kan också ge symtom i andra organ såsom hjärta, lungor, ögon, njurar, blodbildning och kärl.

Diagnos

Diagnosen ställs utifrån symtom, kroppsundersökning och laboratorieprover. Blodprov som reumatoid faktor (RF) och anti-CCP används. Vid behov görs ledpunktion. Röntgen visar förändringar i brosk och skelett.

För diagnos krävs att minst fyra av sju internationella kriterier är uppfyllda och att symtomen varat i minst sex veckor.

Behandling

Målet med behandlingen är att lindra smärta, bevara rörlighet och minska ledskador. Sjukgymnastik och bassängträning är viktiga delar av behandlingen.

Läkemedel inkluderar antiinflammatoriska, antireumatiska, biologiska samt kortisonpreparat. Vid svår skada kan kirurgi krävas för att förbättra funktion och minska smärta.

Rökning minskar effekten av vissa läkemedel. Fysisk aktivitet är positivt, liksom koständringar såsom minskat sockerintag och ökat intag av antiinflammatoriska livsmedel som ingefära och gurkmeja.