Reumatiska sjukdomar – en folksjukdom
Reumatiska sjukdomar är ett samlingsbegrepp för många olika sjukdomar och tillstånd som kan påverka leder, muskler, skelett och andra delar av kroppen. I Sverige lever omkring en miljon människor med någon form av reumatisk sjukdom. Även barn kan drabbas av reumatiska sjukdomar.
De vanligaste reumatiska sjukdomarna inkluderar ledgångsreumatism, ryggradsreumatism, nötningsreumatism och mjukdelsreumatiska tillstånd som fibromyalgi. Bland bindvävssjukdomarna finns exempelvis systemisk lupus erythematosus (SLE).
Orsaken till reumatiska sjukdomar är inte alltid känd. Det finns samtidigt samband mellan vissa reumatiska sjukdomar och faktorer som ärftlighet och rökning. Vid många inflammatoriska reumatiska sjukdomar spelar immunförsvaret en viktig roll.
Vanliga reumatiska sjukdomar och deras symtom
Reumatoid artrit, även kallad ledgångsreumatism, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som vanligtvis påverkar lederna. Vanliga symtom är ledsvullnad, smärta och nedsatt rörlighet.
Juvenil idiopatisk artrit, tidigare kallad barnreumatism, drabbar barn och kan orsaka ledsvullnad, smärta och stelhet. Enstaka eller flera leder kan påverkas.
Bechterews sjukdom, som även kallas ankyloserande spondylit, påverkar främst ryggrad och bäcken. Typiska symtom är ryggsmärta och stelhet, särskilt på morgonen. Även andra leder och ögonen kan påverkas.
Vad händer i kroppen vid reumatism?
Vid inflammatoriska reumatiska sjukdomar kan immunförsvaret reagera mot kroppens egna vävnader. Det kan leda till inflammation, svullnad och smärta.
Varför detta sker är inte helt klarlagt. Både genetiska faktorer och yttre faktorer, exempelvis rökning, kan spela en roll beroende på vilken sjukdom det handlar om.
Indelning av reumatiska sjukdomar
Reumatiska sjukdomar kan delas in i flera olika grupper:
- Inflammatoriska ledsjukdomar
- Inflammatoriska systemsjukdomar
- Degenerativa led- och ryggsjukdomar
- Mjukdelsreumatiska tillstånd
- Reumatiska tillstånd sekundärt till andra sjukdomar
Reumatism är alltså ett brett begrepp som omfattar många olika tillstånd. Rätt diagnos och behandling är viktigt för att kunna hantera symtom och bevara funktion och livskvalitet.
Reumatoid artrit – ledgångsreumatism
Reumatoid artrit (RA) är en av de vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomarna. Sjukdomen kan drabba människor i olika åldrar, men debuterar ofta senare i livet. Kvinnor drabbas oftare än män.
Vem drabbas av RA?
RA har en ärftlig komponent, men även andra faktorer kan påverka risken att utveckla sjukdomen. Rökning är en känd riskfaktor.
Omkring 0,5–1 procent av befolkningen i Sverige har RA. Sjukdomen påverkar framför allt leder och vävnader runt lederna och kan orsaka inflammation, svullnad, smärta, stelhet och värmeökning.
Symtom
Vanliga symtom är ledvärk och stelhet, särskilt på morgonen. Små leder drabbas ofta tidigt, exempelvis lederna i fingrar och framfötter.
Vid långvarig sjukdom kan förändringar och felställningar utvecklas, framför allt i händerna.
RA kan även påverka andra delar av kroppen och i vissa fall ge symtom från exempelvis hjärta, lungor, ögon, njurar, blodbildning och kärl.
Diagnos
Diagnosen ställs utifrån en kombination av symtom, kroppsundersökning och laboratorieprover. Blodprover som reumatoid faktor (RF) och anti-CCP kan användas som en del av utredningen.
Vid behov kan även ledpunktion eller bilddiagnostik användas för att undersöka leder och omgivande vävnader.
Behandling
Målet med behandlingen är bland annat att minska inflammation och smärta, bevara rörlighet och funktion samt förebygga eller begränsa ledskador.
Fysioterapi och fysisk aktivitet kan vara viktiga delar av behandlingen. Även träning i vatten kan vara ett alternativ för vissa personer.
Läkemedelsbehandling kan omfatta bland annat antiinflammatoriska läkemedel, sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel, biologiska läkemedel och kortison. Vid omfattande ledskador kan kirurgi i vissa fall bli aktuell.
Rökning kan påverka sjukdom och behandling negativt. Fysisk aktivitet och en balanserad livsstil kan vara en del av att hantera sjukdomen.
Viktig information
Informationen på denna sida är generell och är inte avsedd att ersätta medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.
Reumatiska sjukdomar kan se olika ut från person till person. Vid misstanke om reumatisk sjukdom eller vid långvariga eller allvarliga besvär bör du kontakta vården för individuell bedömning.