Vad är smärta och kan man behandla smärta och värk?

Smärta är mer än bara värk och kan påverka livet på många olika sätt. Genom att förstå vad som orsakar smärtan och vilka behandlingsmetoder som finns kan man ofta hitta sätt att lindra besvären.

Smärtans natur och påverkan på livet

Smärta har många orsaker och mycket kring hur smärta uppstår och bearbetas i kroppen är fortfarande inte helt förstått. Smärta fungerar ofta som en larmsignal som varnar för skada. Exempelvis gör det ont när man tar i en varm platta, vilket hjälper oss att snabbt reagera och skydda kroppen.

Vid långvarig smärta kan smärtan däremot finnas kvar även när den ursprungliga skadan har läkt eller inte längre fyller samma skyddande funktion.

Smärta kan sträcka sig från lätt obehag till mycket intensiv smärta. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas bland annat av hur nervsystemet skickar signaler till hjärnan där de tolkas.

Långvarig smärta kan påverka livskvaliteten och kan bland annat vara förknippad med sömnsvårigheter, nedstämdhet, nedsatt aptit och minskad ork.

Smärtupplevelsen påverkas av många faktorer, såsom smärttröskel, ålder, social situation, ekonomi, trötthet, förväntningar, rädsla, stress, nedstämdhet och andra sjukdomar.

Definition av långvarig smärta och vikten av diagnos

Långvarig smärta brukar beskrivas som smärta som varat i minst 3–6 månader eller längre än vad en skada eller inflammation normalt förväntas göra. Smärtan kan komma och gå och behöver inte vara konstant.

Begreppet ”långvarig smärta” används allt oftare istället för ”kronisk smärta”, eftersom vissa långvariga smärttillstånd kan behandlas och förbättras.

Diagnos och behandling av olika sorters smärta

Vid återkommande eller långvarig smärta kan du kontakta vårdcentralen för rådgivning och eventuell läkarbedömning.

Vid en utredning får man vanligtvis beskriva hur smärtan började, hur den varierar under dygnet, hur fysisk aktivitet och sömn påverkar besvären och om symtomen har förändrats.

Vid behov kan läkaren använda exempelvis röntgen, magnetkamera eller olika provtagningar. Beroende på besvären kan du även remitteras till specialist, smärtklinik eller fysioterapeut.

Smärta kan bland annat delas in i akut och långvarig smärta. Akut smärta är ofta kopplad till en tydlig skada eller sjukdom, medan långvarig smärta kan kräva en mer omfattande och långsiktig behandlingsstrategi.

Vid långvarig smärta kan flera yrkesgrupper vara involverade, exempelvis läkare, fysioterapeut och arbetsterapeut.

Typer av smärta och deras behandling

Nociceptiv smärta – vävnadsskadesmärta

Nociceptiv smärta uppstår när vävnad skadas eller utsätts för belastning, exempelvis vid slag, brännskada eller sår. Inflammation kan samtidigt göra området rött, varmt, svullet och ömt.

Behandlingen beror på orsaken och kan bland annat omfatta smärtstillande läkemedel och behandling av den bakomliggande skadan eller inflammationen.

Neuropatisk smärta – nervsmärta

Neuropatisk smärta orsakas av skador eller sjukdomar i nervsystemet. Smärtan kan exempelvis vara brännande, stickande eller strålande och kan ibland kombineras med förändrad känsel.

Exempel på tillstånd där nervsmärta kan förekomma är ischias, vissa nervskador, MS och fantomsmärta. Behandlingen anpassas efter orsaken och kan bland annat innefatta läkemedel eller nervstimulering.

Psykogen smärta

Psykiska faktorer kan påverka hur smärta upplevs och hanteras. Exempelvis kan depression, stress och andra psykiska besvär påverka smärtupplevelsen.

Idiopatisk smärta

Idiopatisk smärta används för smärta där ingen tydlig bakomliggande orsak har kunnat identifieras. Fibromyalgi är ett exempel på ett tillstånd som förknippas med långvarig och utbredd smärta.

Blockad av smärta

Vid vissa typer av smärta kan blockad av nervbanor användas som en del av behandlingen. Spinal behandling, exempelvis epidural eller intratekal tillförsel av läkemedel, kan i vissa situationer användas för smärtlindring.

Behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder

Lättare smärta kan ibland behandlas med receptfria läkemedel, krämer eller smärtstillande plåster. Vilken behandling som passar beror på typen av smärta och vad som orsakar den.

Fysisk aktivitet och styrketräning kan bidra till bättre funktion, rörlighet och återhämtning och kan för vissa personer även minska smärtbesvär.

Kost och livsstil är områden som många väljer att se över. En näringsrik och varierad kost kan vara en del av en balanserad livsstil.

Ergonomi är också viktigt både hemma och på arbetet. Tunga lyft, statiska arbetsställningar och repetitiva rörelser kan förvärra vissa typer av smärtbesvär.

Kompletterande metoder som TENS, avslappning, massage, stretching, varmvattenträning och andra former av fysisk behandling används av vissa personer som komplement till annan behandling.