Fakta om smärtlindring

Vad är smärta och kan man behandla smärta och värk?

Smärta är mer än bara värk – den kan starkt påverka livet negativt beroende på hur intensiv den är. Genom att förstå vad som orsakar smärtan och vilka behandlingsmetoder som finns kan man ofta minska symtomen.

Smärtans natur och påverkan på livet

Smärta har många orsaker och mycket i kroppen är ännu inte helt förstått. Det vi vet är att smärta fungerar som en larmsignal som varnar för skada. Exempelvis gör det ont när man tar i en varm platta som ett skydd. Vid långvarig värk fortsätter dock smärtan utan att fylla någon funktion.

International Association for the Study of Pain definierar smärta som: ”En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada.”

Smärta kan sträcka sig från lätt obehag till extrem smärta som kan leda till medvetslöshet. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av hur nerverna skickar signaler till hjärnan där de tolkas.

18 % av Sveriges vuxna lever med långvarig smärta, vilket gör det till landets vanligaste funktionsnedsättning. Smärtan leder ofta till följdproblem som sömnbesvär, depression, nedsatt aptit och försämrad livskvalitet.

Smärtupplevelsen påverkas av många faktorer, såsom smärttröskel, ålder, kön, social situation, ekonomi, trötthet, förväntningar, rädsla, stresstålighet, nedstämdhet och andra sjukdomar.

Definition av långvarig smärta och vikten av diagnos

Långvarig smärta definieras som smärta som varat i minst 3–6 månader eller längre än vad en skada eller inflammation normalt bör göra. Smärtan kan komma och gå och måste inte vara konstant. Termen ”kronisk smärta” byts allt oftare mot ”långvarig smärta” eftersom vissa tillstånd går att behandla.

Vid ihållande eller återkommande smärta i exempelvis mage, huvud eller bröst bör man omgående kontakta vården för att utesluta allvarliga sjukdomar.

Diagnos och behandling av olika sorters smärta

Vid smärta bör man kontakta vårdcentral för rådgivning och eventuell läkarbedömning. Under läkarbesöket får man vanligtvis svara på frågor om hur smärtan började, variation över dygnet, fysisk aktivitet, sömn och om symtomen förändrats. Vid behov kan röntgen, magnetkamera eller provtagning göras. Ofta remitterar läkaren vidare till specialist, smärtklinik eller sjukgymnast.

Smärta kan delas in i akut och långvarig smärta. Akut smärta är ofta behandlingsbar medan långvarig smärta kräver ett teamarbete mellan sjukgymnast, läkare, arbetsterapeut och andra specialister.

De två huvudtyperna av smärta är vävnadsskadesmärta och nervskadesmärta. För att skapa en effektiv behandlingsplan tar man hänsyn till ålder, smärta, andra sjukdomar och tidigare läkemedel.

Typer av smärta och deras behandling

Nociceptiv smärta (vävnadsskadesmärta)

Orsakas av skadad vävnad, exempelvis vid slag, brännskada eller sår. Den är ofta kopplad till inflammation som gör området rött, varmt och svullet. Behandlingen består främst av smärtstillande läkemedel och vid svår smärta morfinliknande preparat.

Neuropatisk smärta (nervsmärta)

Orsakas av skador eller sjukdomar i nervsystemet. Smärtan kan stråla eller ge känselstörningar, exempelvis vid ischias, MS eller fantomsmärtor. Behandlingen innefattar oftast läkemedel, men nervstimulering kan också användas.

Psykogen smärta

Orsakas av psykiska faktorer, exempelvis vid depression eller obalans i hjärnans signalsubstanser.

Idiopatisk smärta

Smärta där ingen tydlig orsak hittats, exempelvis vid fibromyalgi.

Blockad av smärta

Vid både vävnadsskadesmärta och nervsmärta kan blockad av nervbanor användas. Spinal behandling (ryggbedövning) med epidural eller intratekal tillförsel av läkemedel kan ge god lindring.

Behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder

Lättare smärta kan ofta behandlas med receptfria läkemedel, krämer och smärtstillande plåster. Exempel är muskel- och ledvärk, huvudvärk och mensvärk.

Motion och styrketräning minskar smärta, förbättrar återhämtning och minskar risken för skador. Kostförändringar kan också hjälpa – exempelvis antiinflammatorisk kost.

Ergonomi är viktigt både hemma och på jobbet. Tunga lyft och repetitiva rörelser kan förvärra smärta, särskilt vid ryggbesvär.

Komplementära behandlingar inkluderar TENS, akupunktur, avslappning, mental träning, massage, stretching, paraffinbad, varmvattenträning och kiropraktik. Reumashop rekommenderar alltid läkemedel som bas och att man testar kompletterande behandlingar för att hitta den bästa kombinationen.