Vad är smärta och kan man behandla smärta och värk?

Smärta är mycket mer än bara värk och elände och beroende på hur mycket smärta man har, så kan det påverka ditt liv mycket negativt. Vet man däremot mer om vad som orsakar smärta och vad man kan göra för att motverka denna så kan smärtan minskas.

Smärtans natur och påverkan på livet

Smärta har många olika orsaker och som mycket i vår kropp så förstår vi inte kroppen och dess mekanismer till 100 %. Däremot det vi vet är att smärta är en larmsignal som indikerar att något är fel. T ex när man sätter handen på kokplattan så uppstår en smärta för att berätta att man ska ta bort handen. Däremot vid långvarig värk så blir denna långvarig och meningslös.

Enligt International Association for the Study of Pain beskrivs smärta som “Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse till följd av verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada.”. Eller kanske lättare förklarat är smärta en obehaglig känsla som kan vara från ett obehag till olidligt smärta som kan leda till medvetslöshet. Smärta kan kännas olika för olika personer och det är även individuellt hur bra/dåligt man hanterar den. När man känner smärta skickas en signal genom nerverna till hjärnan där hjärnan tolkar och registerar signalen. När detta har skett så blir man medveten om detta. Impulserna ska alltså vandra till hjärnan och sedan ska hjärnan registrera så det kan hända mycket på vägen…

18% av Sveriges vuxna har långvarig smärta vilket gör det till Sveriges mest vanliga funktionsnedsättning. Utöver smärtan får de drabbande ofta följdproblem som t ex sömnproblem, depression och nedsatt aptit som leder till en sämre livskvalité.

Vi människor påverkas av många faktorar som påverkar smärtupplevelsen. Det kan t ex vara individuellt smärttröskel, ålder, kön, social situation, ekonomi, trötthet, inställning, förväntningar, rädsla, situation, stresstålighet, nedstämd och även andra sjukdomar. Alltså hur man mår för stunden påverkar din smärta och vid sämsta förutsättningar kan det vara svårt att hantera en till synes lätt smärta.

Definition av långvarig smärta och vikten av diagnos

För att definiera långvarig smärta ska den vara minst 3-6 månader eller så lång tid det den skada eller inflammation som orsakat smärta borde ha läkt eller försvunnit eller att smärtan inte längre fyller någon funktion. Man behöver inte känna smärta hela tiden utan värken kan komma och gå. Man försöker nu att byta ut termen kronisk smärta mot långvarig smärta eftersom kronisk smärta ibland går att bota. Många som lider av långvarig smärta har ännu inte fått någon diagnos, alltså inte fått veta vad värken beror exakt på.

Lider man av återkommande eller ihållande smärta där man inte vet orsaken i magen, huvudet eller bröstkorgen så ska man omgående kontakta vården eftersom detta kan vara allvarliga tillstånd.

Diagnos och Behandling av olika sorters smärta

Lider man av smärta och värk tar man kontakt med sin vårdcentral så att man kan få rådgivning och eventuellt träffa en läkare. Får man ett besök så får man svara på många frågor kring hur det startade, sömnproblem, förändring vid fysisk ansträngning, om smärtan förvärrats och andra frågor som är viktigt för att kunna sätta en diagnos. Tänk gärna igenom så att man kan svara så detaljerat som möjligt. ibland behövs även en röntgen- eller magnetundersökning eller annan provtagning för att säkerställa rätt diagnos. Eftersom läkaren på vårdcentralen ofta är en allmänläkare så kan läkaren hänvisa till en specialistläkare, smärtklinik eller sjukgymnast för vidare utredning och behandling.

Det finns många olika orsaker att man kan få smärta i kroppen. Så här kan man klassificera dessa. Man kan dela upp smärtan i typ och hur smärtgrad upplevs.

Först skiljer man på akut och långvarig smärta. Akut smärta är oftast behandlingsbar. Behandling av långvarig smärta behandlas ofta med ett samspel mellan sjukgymnaster, kiropraktiker, arbetsterapteur och läkare.

Olika typer behandlas ofta på olika sätt. Man skiljer främst på de olika smärttyperna vävnadsskadesmärta och nervskadesmärta.

Eftersom ett smärttillstånd är komplicerad tittar man på ålder, smärta, andra sjukdomar och vilka läkemedel man tidigare har provat med positivt resultat för att få en skräddarsydd behandling för individen.

Typer av smärta och deras behandling

Nociceptiv smärta (Vävnadsskadesmärta) är smärta som orsakas av att någon vävnad i kroppen skadats. I kroppen finns receptorer som aktiveras av smärtsam stimulering, till exempel om man slår sig, bränner sig eller skär sig. Nociceptiv smärta är ofta sammankopplad med inflammation som kännetecknas av att området blir rött, varmt och svullet. Denna smärta behandlas ofta med smärtstillande läkemedel. Avtar inte smärtan kan man behöva behandla kontinuerligt med smärtstillande. Vid kraftig smärta är morfinliknande läkemedel vanlig behandling.

Neuropatisk smärta (Nervsmärta) beror på sjukdomar eller skador i nervsystemet. Smärtan upplevs ofta som känselstörningar eller smärta som strålar ut i kroppen. T ex är ischias, smärta kopplad till multipel skleros eller fantomsmärtor olika nervsmärtor. Dessa smärtor behandlas ofta med läkemedel men andra behandlingsmetoder som nervstimulering kan vara aktuellt.

Psykogen smärta är smärta som orsakas av psykiska orsaker. Detta kan uppkomma t ex vid en depression. Psykogen smärta kan bero på obalans i hjärnans signalsubstans dock inget som är fa ställd.

Idiopatisk smärta samlas all smärta som man inte kan hitta någon orsak på t ex fibromyalgi.

Blockad av smärta vid både vävnadsskadesmärta och nervskadesmärta: Vid både vävnadsskadesmärta och nervskadesmärta förekommer ibland behandling med en blockad av nervbanor. Så kallad spinal behandling (ryggbedövning) med epidural eller intratekal tillförsel av olika kombinationer av läkemedel kan då vara aktuellt.

Behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder

Lättare smärta kan man behandlas själv oftast med receptfria smärtstillande läkemedel, crèmer eller plåster. Dessa tillstånd är t ex muskel- och ledvärk, huvudvärk och menstruationssmärtor.

Genom att ändra sin livsstil kan man motverka smärta. När det gäller reumatiska sjukdomar är det lätt att få övervikt som ger mer belastning på leder och muskler vilket i sin tur ökar smärtan. Därför utför man motion och styrketräning kan man minska smärta, påskynda tillfrisknanden och även minska risken för framtida skador. Att ändra kost kan även det vara en förbättring på livsstilen både vad det gäller eventuell övervikt men viss kost kan minska inflammationer.

För att undvika smärta kan man även titta på ergonomi både hemma men framförallt på jobbet då tunga lyft kan vara ett stort problem för dig med ryggsmärta. Man ska ha en bra arbetsplats där man undviker repetitiva rörelser och att man har en bra arbetsställning.

Vill man prova något annat en traditionell läkemedelsbehandling kan man prova t ex TENS, akupunktur, avslappning, mental träning, massage, stretchning, paraffinbad, varmvattenbassäng och behandling hos kiropraktiker. Reuma Shop rekommenderar alltid att man har en läkemedelsbehandling som grund och sedan provar andra produkter och behandlingar för att hitta den bästa kombinationen.